Idag vaknade vi pigga och glada. Raskt begav vi oss iväg och köpte öl, packade ner den i matsäcken och begav oss till park Kasprowicza för lite promenderande och sightseeing. Vi gick bort till amfiteatern där vi slog oss ner för att dricka våra öl.
När den var slut ångrade vi att vi inte köpt fler, men som tur var fanns en uteservering nära till hands. Där hittade vi ett jätteölfat och träffade på två män i trettioårsåldern som glatt använde en medhavd liten flicka som ursäkt för att ha löjligt roligt med att åka tramp-gokart. Frida fick tillfälla att öva på sina polskakunskaper genom att beställa öl.
Efter några timmar i parken (det är en stor park) var vi hungriga och bestämde oss för att följa moster Ewas förslag och testa Smaki Swiata (Världens rätter), en restaurang som har en buffé av olika rätter från hela världen. Utbudet visade sig inte vara överväldigande, men det var ändå en hel del gott vi fick i oss. Servitrisen var dessutom väldigt energisk.
Sittande på uteserveringen observerade vi att restaurangens huvidingång pryddes av restaurangens namn översatt till en mängd olika språk. Initialt blev vi ganska konfunderade över vilket språk det kunde heta ”vävldens vätler” på, men efter ett tag löste Frida mysteriet: Anatagligen hade någon svensk ombetts att skriva ner översättningen för hand, och varit slarvig med sina små ”r” och dubbeltecknade ”t” till den grad att de misstogs för ”v” och ”tl”. Vi skrattade länge.
Eftersom det var en hyfsad lång promenad hem från nämnda restaurang bestämde vi oss för att dryga ut färden med att besöka ytterligare en uteservering på vägen. Frida fick återigen tillfälle att finslipa sin polska ölbeställning. När vi väl tagit oss hem konstaterade vi att vi ändå fått i oss så pass mycket öl att det är lika bra att fortsätta. Så vi bytte om och drack lite vodka för att sedan ge oss av på nya äventyr.Första anhalten blev Rocker Club. Det var mysigt, men ganska dött så vi frågade folk om ett ställe som det var mer drag på. De verkade inte ha så mycket koll, men de rekommenderade en klubb som hete Elite. Så vi gick dit. Det visade sig vara en lite flashigare nattklubb med inträde, ”dyra” priser (nästan 20kr för en öl!), nigerianska b-kändisar och drinkar med många pinnar i.
Elite visade sig tyvärr vara rätt tråkigt med avseende på musik och människor, så efter någon timme bestämde vi oss för att bege oss till Hormon. Där träffade vi på Pablo och några av hans vänner.
De var trevliga och duktiga på engelska. Vi dansade en massa, blev rätt så fulla och promenderade slutligen hem vid 5-tiden.
