Pic & Tic

juli 6, 2006

Train kept a-rollin’…

Sparat under: Uncategorized — picatic @ 3:30 e m

Patricks berättelse om hans absurda färd till Helsingborg:
T-centralen, 5:e juli. Kl 14:00. 20 min kvar till tåget mot Helsingborg. Det var skönt att ha gott om marginal för en gångs skull. Kl 14.40, utan något tåg i synhåll var det inte längre lika skönt. Några minuter senare rullade Rocktåget oförskämt in på perrongen och inväntade speciellt inbjudna gäster som skulle medtas till.. just det, Helsingborg. Jag såg Martin Timell på någon meters avstånd. Yey.

De jävlarna.

Så småningom visade det sig att tåget jag skulle ha åkt med var trasigt, så att SJ-personalen fick improvisera ihop ett nytt tåg av mer eller mindre kompatibla vagnar som råkade finnas tillgängliga. Det tog i runda slängar en och halv timme.

När tåget slutligen avgick (en och en halv timme försenat) visade det sig att det hamnat bakom ett intercity-tåg som skulle komma att sinka oss resten av vägen. I samma veva kunde jag konstatera att jag lyckats få en plats bakom en kvinna med en skrikande unge som konsekvent höll sig några oktaver ovanför det omedelbart obehagliga. Förutom när den gjorde små konstpauser för att framföra fjantiga hostningar.. ”ihi-ihi”. Efter detta följde en kavalkad av absurda incidenter… godståg som tappade timmerstockar på spåret, hjulaxlar som överhettades (nummer 45 bakifrån, närmare bestämt) och brandlarm som ständigt utlöstes.

Efter några timmars färd kände jag ett behov av att dränka mina sorger och begav mig till bistrovagnen, där flera människor redan samlats för att utbyta erfarenheter och hänge sig olika former av galghumor. En kille skulle missa en gokart-tävling i växjö. En annan skulle bestiga Kebnekajse, men hade lyckats ramla i en trappa och bryta benet dagarna innan avfärd. En äldre livsnjutande dam som idogt sörplade i sig vinglas efter vinglas och pratade med alla samt gärna delade med sig av sin obotliga livsglädje och enkla men tydligen effektiva optimism. En bistro-kassörska som glatt avslöjade SJ-hemligheter och slutligen visade sig vara hängiven jazz-saxofonist. Och andra. Så resan blev trots allt över förväntan.

Jag skulle ha varit i Helsingborg 19.30. 22.00 rullade mitt tåg in på knutpunkten (Hbg:s centralstation). Heja SJ.

Inga kommentarer än »

Inga kommentarer ännu.

RSS för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

Kommentera

Blogga med WordPress.com.